Från mamma till mig-Till dig

Min mamma är fantastisk. Det är bara så. Utan krusiduller!

Hennes gåvor tar jag till mig som ett barn.

Hon har under många år arbetat som fotograf och hennes bilder är en fantastisk skatt för oss som nära familj, men också för många andra.

I min blogg tänkte jag då och då dela med mig av hennes bilder. Här får du Afrikas vita lilja. Fotat av Susanne Karlsson

Till dig från mamma och mig!

Spår i kroppen efter rörelse!

Hmmm..ja spontana upplevelser, sköna känslor och annat känner de flesta av oss när vi rör oss, men vad händer egentligen. På riktigt!

Jag väljer att citera Friskispressens fina uppräkning...med risk för att bli långrandig...:
*Huden blir yngre, slätare, mer elastisk av ökad cirkulation, vilket träningen ger.
*Hjärtat- Konditionen förbättras. Risken för hjärinfarkt minskar. Hjärtas slagvolym ökar och du får en ökad syreupptagningsförmåga. Arbets- och vilopulsen blir lägre, vilket är bra.
*Hjärnan-Ökad produktion av endorfiner, kroppens eget morfinliknande hormon. Dämpar upplevelsen av smärta, minskar risken för depression och förbättrar sömnen. Mindre risk för Alzheimer och demens.
*Bättre energibalans-Konditionsträning ökar energiförbrukningen. Det blir lättare att hålla vikten.
*Muskler-Ökar sin kapacitet att förbruka fett. Antalet små blodkärl i musklerna ökar. Muskelstyrkan ökar.
*Skelettet. Blir starkare. Ledbrosket stärks vilket motverkar smärtor i leder. Risken för benskörhet minskar.
*Fettceller-Ämnesomsättningen blir högre. Ökad fettförbränning.
*Förbättrat immunförsvar-Motståndskraften mot bland annat infektionssjukdomar ökar.
*Blodet-Blodkärlen behåller sin elasticitet och blir mindre förkalkade. Blodgenomströmningen ökar och kroppens celler får syre snabbare. Kolesterolhalten i blodet minskar.
*Leder-Hållfastheten i leder, ledband och senor förbättras.

Ja, så var det med det. I all sin enkelhet.

Rörelsens vinster

Jag var på föräldramöte på Folkes dagis och satt och pratade om ditt och datt med en annan mamma. Helt spontant berättade hon om att hon börjat cykla till jobbet. Hon var så nöjd och berättade att hon då hon varit med familjen på badhuset märkt en tydlig skillnad i kroppen. Hon frös inte. -Det måste ju vara cyklandet! Hon berättade också att hon tränat på elitnivå under många år, men sedan när barnen anlänt kommit av sig med träningen. Det där är ju lätt att förstå, eller hur?

Jag älskar denna typ av spontana, sköna upplevelser av vardagsrörelse som folk delger mig! Tack Lotta T!

Kanske har du någon upplevelse att ge mig!?

Pannlampa på

En god vana har lagts till min vardag under hösten. Ja, jag tycker att jag kan kalla det vana nu eftersom den varat nästan 2 månader. Än är den faktiskt kvar. Jag har börjat morgonpromenera. Tidigt tidigt. Det är jag, tidningsbudet och några till. Vi hälsar igenkännande när vi passerar varandra. Vi har något gemensamt. Ibland blir det ett hurtigt godmorgon till mannen i reflexvästen, ibland mest ett leende och ett litet hej. Men det gör inget, vi har ändå något gemensamt. Morgonpromenaden.

Min kära mor och min kära syster har länge hållt på med detta med morgonpromenader och jag har inte känt mig alls inpirerad. Bara lätt irriterad över deras hurtighet. (Det är OK att irritera sig på mig...jag förstår...)Men nu är jag också där och jag gillar det.

Jag reflekterar inte. Det är hemligheten. Jag bara står upp när klockan ringer, klär på mig, dricker lite vatten och går. Jag vaknar ändå någonstans på vägen.

Vinsterna kan jag utan att vara särkilt teoretisk vittna om: mer energi, mer tid för eget grunnande, en gladare Ann-Louise, mer tid för annat på kvällarna.

Nu har jag dock stött på ett problem. Förra veckan var jag rejält förkyld och därför hoppade jag över morgonpromenaderna. Varpå jag denna vecka märkte en tydlig skillnad på morgonen. Det är riktigt mörkt! Så nu blir det till att skaffa pannlampa. Jag är nämligen rackans mörkrädd. Men envis också!

Klart jag tar till lipen!

Man skulle kunna säga att jag under sommaren 2009 har förföljts av en speciell låt. Jaa, förföljts är nog rätt ord faktiskt. Och berörts, verkligen berörts. Det är inte så att låten är ny för mig, men den har verkligen gått rakt in i mig och fått mig att gråta. Ta till lipen helt enkelt. Och det känns så gott och så rätt!

Först vad det på en klippa på Orust i solnedgången då jag hörde Tommy Körberg sjunga den som så många gånger förr. Jag tänkte att det räcker för mig om Tommy bara sjöng denna enda låt om och om igen. Sedan var det Linus Wahlgren i föreställningen Hujedamej på Sävsjö-festivalen. Starkt och rejält! Riktigt lipig blev jag då Alfred sjöng den på Astrid Lindgerns värld när vi var där med barnen.

I all sin enkelhet är den fantastisk och den byggs upp på ett så fint sätt i styrka och ton. När sedan Alfred på slutet sjunger att himlen nog är öppen ändå brister det fullständigt för mig och jag tänker. Klart den är!

Igår när jag bläddrade i VI-tidningen såg jag att det fanns en klubb för oss. Vi som tar till lipen av fattig bonddräng alltså. Katarina von Bredow hade gått med. Nu är jag också med. På Facebook. Medlem nr. 51...

Feel-good movies

Lagom till helgen har jag med goda vänners hjälp lyckats påbörja min lista med filmer som får dig att le, känna den där goda smaken i munnen, den där pirriga mjuka magkänslan eller den där musiken i öronen. Filmer som får dig att må rackans gott. Det vill jag att du gör!

Hjälp mig gärna med fler tips att fylla på listan med. Och du, en skön helg ska du ha. Låt den drabba dig!

Närvaro

Då och då i livet tvingas vi att stanna upp och reflektera. Ibland är det smärtsamma saker som får en till det, ibland något annat som väcker en och tvingar en att stanna ekorrhjulet och faktiskt aktivt ta ställning. Ställa frågor till sig själv. Är det såhär det ska vara? Är det såhär jag vill vara? Är det såhär jag ska leva?

I vintras var jag med om ett rejält sådant uppvaknande. Jag besprarar dig detaljerna kring detta uppvaknande denna gång, men ska ändå berätta vad som kom ut av det.

Veckan innan mitt uppvaknande hade varit enormt stressig. Jag sprang från det ena till det andra. Visserligen roliga saker, bra saker, saker jag hade valt, men förmodligen var det för gott om dem. Sedan är det ju så också att i mitt lilla ekorrhjul finns inte bara jag utan 4 ekorrar till...En stor och tre lite mindre. Mitt dåliga samvete, känslan av att inte räcka till gnagde och skavde.

Och gnagde och skavde...och gnagde och skavde och efter några dagar hade jag tänkt klart. Jag bestämde mig för att bli bättre på att räcka till. Räcka till för dem jag verkligen valt. Räcka till för mig. Skala bort saker. Säga nej och gå emot mitt självklara ja. Närvaro fick bli min etikett på detta.

Om man föröker vara närvarande i det man gör har jag kommit på att man stressar mindre. Dessutom skalas automatiskt överflödiga saker bort. Inte alltid lätt, men jag jobbar på det. Så när barnen hojtar om min närvaro säger jag mer sällan orden sen, jag ska bara, när jag har...Jag jobbar på Närvaro. Engelskans present betyder ju dessutom närvaro. Det får bli min present till dig.

Veckans energipiller från Youtube

För att ge dig lite extra energi, lite glädje eller kanske rentav lite ståpäls!

Hälsovecka-en chans att förgylla!

Nästa vecka är det hälsovecka. En stor grej där vi har alla chanser att unna oss att må gott och att ge oss själva lite extra tid. Att vara lite generös mot sig själv. Och andra! Några bävar och tycker självaste påhittet Hälsovecka är urlöjligt. Någon tar chansen att testa någon ny aktivitet, någon passar på att hälsa lite extra på dig, ge dig ett leende eller kanske ge en komplimang. Hur du gör bestämmer bara du, men var lite öppen och ta in lite av de sköna "må bra"- initiativen som ges. En spontan grej varje dag!

Jag laddar med ljus, musik, tankefrön, solrosfrön, sköna pratstunder med vänner och närvaro. Närvaro får bli mitt tips till dig just nu. Det får mig att må bra!

Jag kunde inte låta bli!

Ja, du är så välkommen!
Till min alldeles egen-fixade blogg. Till för dig! Och Mig! För vi ska må bra! Det ska vi se till!

Jag kunde bara inte låta bli. Tankarna virvlade runt i huvudet. Hur ska jag inspirera? Entusiasmera? Glädja flera? Engagera?

En blogg blev lösningen! Min första!

Här tänkte jag samla det där jag annars hade skickat ut i mejlform som lite sköna ord.

Sköna ord på en hel sida. Från mig till dig!