Att välja och att dö

Jag omger mig av kloka människor. Kloka, generösa och livserfarna människor som delar med sig. Det är stort tycker jag och det slår mig nästan dagligen. Ibland många gånger varje dag. När jag är i Stockholm på min livsbejakande kurs befinner jag mig i en varm stor bubbla av människor som berikar. Det är riktigt stort. Uppfyllande och påfyllande. En av mina kompisar på kursen heter Maj. Hon greppade mitt hjärta nästan omedelbart. Som bonus hamnade vi i samma studiegrupp. Dessutom reser vi alltid hem tillsammans. I början pluggade vi frenetiskt, på mitt initiativ. Att jobba 100% och plugga samtidigt som man har fyra sköningar hemma kräver sin planering, tänkte jag. Mitt i allt snackade vi om livet. För varje hemfärd har det blivit mindre plugg. De senaste gångerna har vi inte pluggat alls. Vi pratar om livet. Det ger mer. Här och nu. Vi väljer det.

När Maj har stressföreläsningar börjar hon med att lyfta ordet måste. Hon säger att i livet finns bara två måsten. Det ena är att dö. Alla som föds måste också dö. Förr eller senare. Så är det. Det andra är att välja. Man kan välja. Man kan välja sin inställning till saker. Maj rekommenderar till exempel att byta ut ordet måste till ordet vill. Det ser jag som en nyckel. Tänk dig att istället för att säga: -Jag måste städa, säga: -Jag vill städa. Känn på det.

Det finns alltså bara två måsten i livet. Vad skönt det kändes. Idag är det torsdag och på torsdagar vill jag städa. Ha det bra så länge kompis. Och du, välj. För din skull! För dig! För att du vill!